Jätteloka, björnloka och fototoxisk växtsaft
Växtsaft från vissa lokaarter kan tillsammans med solljus ge kraftiga brännskadeliknande hudreaktioner. Säkerhetsinformationen måste synas direkt på växtprofilen.
Reaktionen kräver både växtsaft och ljus
Jätteloka innehåller furokumariner som kan ge en fototoxisk reaktion när huden senare utsätts för solljus. Rodnad och blåsor kan bli kraftiga och symtom kan vara fördröjda.
Namn kan förväxlas
Björnloka och jätteloka är olika arter, men namnen blandas ofta ihop. Därför visas både rekommenderat svenskt namn, synonymer och vetenskapligt namn.
Invasivitet och giftighet är olika flaggor
En växts juridiska eller ekologiska invasivstatus säger inte i sig hur giftig den är. Databasen håller därför fototoxicitet, giftighet och invasivitet i separata fält.
Kontrollfrågor innan du går vidare
- Är art, produkt, material eller symtom tydligt identifierat?
- Gäller rådet rätt målgrupp och rätt användningssätt?
- Finns en tidsgräns och en tydlig stoppregel?
- Vet du vilken svensk auktoritetskälla som sätter säkerhetsgränsen?
Så använder du informationen
Börja med det mest avgränsade påståendet på sidan och jämför det med din faktiska situation. Ändra inte flera faktorer samtidigt. Dokumentera det som är relevant och tolka inte ett enstaka utfall som ett säkert bevis för orsak eller effekt.
Ta med dig detta
En bra kunskapssida ska göra det lättare att fatta ett försiktigt nästa beslut. Den ska också göra det tydligt när webbinformation inte räcker och när aktuell produktinformation, myndighetsråd eller professionell bedömning behöver ta över.
Viktigt att känna till
- Undvik hudkontakt med växtsaft och exponera inte ett utsatt hudområde för sol. Följ Giftinformationens aktuella råd.
Underlag för artikeln
Vi uppdaterar artiklar när underlaget eller svenska rekommendationer förändras.